register

Register är en lingvistisk term som betecknar ett slags varietet med särskilda användningsområden i många språk. För svensk- och engelskspråkiga är det mest lättillgängliga exemplet skillnaden mellan formellt och informellt register i skrift- och talspråk. I mer formella sociala sammanhang anses till exempel stavningen “mig” vara lämpligare än “mej”, och uttalet av ordet något som [ˈnoːˌgɔt] (något) lämpligare än [ˈnɔt] (nå’t). Även ordval kan påverka formalitetsregistret, till exempel i tala kontra snacka. Register sammanfaller ibland med termer som dialekt och sociolekt, vilka betecknar språkvarieteter som talas i olika geografiska områden respektive av människor av särskilda klasstillhörigheter, åldrar och etniska ursprung. På grund av att olika dialekter och sociolekter tillskrivs olika mycket prestige (eller “respekt” eller “status”) i de flesta språkgemenskaper kan en särskild dialekt associeras med ett lägre register än en annan dialekt eller det så kallade standardspråket. Ett exempel på det är afroamerikansk engelska, som har egna dialektala drag och är särskilt från amerikansk standardengelska, men på grund av att det till stor del talas av människor som anses ha lägre social status associeras det med en lägre varietet av standarddialekten (och betraktas ibland rentav som felaktigt språkbruk). Terminologin är inte densamma i alla språk, eller för den delen mellan alla författare som beskriver register i olika språk. Formella och informella register är inte alltid polära motsättningar, utan formalitet kan splittras upp i till exempel hedersregister, fackspråk och konsultativregister (det vill säga en varietet som talas till exempel mellan doktor och patient eller mellan överordnad och underordnad), och informalitet i slang/idiom, vulgaritet och intimitet (det vill säga ofta säregna varieteter som talas mellan vänner, familj eller partner). Nedan beskrivs några andra typer av register översiktligt.