könssegregation

Könssegregation (av latin segrego, ’avskilja (från hjorden)’, ’separera’), innebär uppdelning och rumsligt åtskiljande mellan människor på grund av deras biologiska könstillhörighet. Ibland används (pejorativt) ordet könsapartheid, (eng. ”gender apartheid” eller “sexual apartheid”). Könssegregation kan vara frivillig eller ofrivillig. Den kan förekomma i både det offentliga och det privata. Juridikprofessorn David S. Cohen skiljer mellan ”tvingande”, ”administrativ”, ”lagligt tillåten” och ”frivilligt vald” könssegregation. ”Tvingande” och ”administrativ” är önskad och föreskriven och uttryckt i samhällets regler, medan ”tillåten” och ”frivillig” är vald av privata institutioner och allmänhet inom ramen för landets gällande lag. Många menar att all könssegregation är ett brott mot mänskliga rättigheter och att det kan leda till ekonomisk ojämlikhet och motverka jämställdhet, samt att "samhällen med högre grad av jämställdhet har också färre fall av kvinnomisshandel och andra former av sexualiserat våld". Andra förordar könssegregation, ofta utifrån religiösa eller kulturella regler och traditioner. Könssegregation som rumslig separering förekommer exempelvis i utrymmen och på platser såsom: * Skolor med separat och olik undervisning för pojkar och flickor. * Kyrkor, moskéer, synagogor och andra platser för ritualer. * Idrottsplatser (herrlag, damlag). * Parkeringsplatser (i exempelvis Tyskland, Japan och Brasilien). * Kollektivtrafik (i vissa länder). * Toaletter. * Omklädningsrum, duschar, bad, bastur. * Vårdrum och sjukhussalar. * Rum för kroppsvisitationer. Segregerande uppdelning förekommer också i exempelvis: * Fritidsverksamhet (körer, föreningar, ordnar). * Politisk verksamhet (kvinnoförbund). * Kulturutbud (herrtidningar, damtidningar, pojkböcker, flickböcker, lad lit, chick lit). * Vid kroppsvisitationer. Könssegregation är ett globalt fenomen. Det är starkt kulturellt styrt och kan se helt olika ut på olika platser i världen. Könssegregation och könsintegration som uppfattas harmlös eller normal i ett land kan anses vara radikal eller olaglig i andra. Samtidigt kan många länders lagar och riktlinjer aktivt ge stöd till segregation. Omsorg om säkerhet och privatliv, traditionella värden och kulturella mönster och tron att könssegregation kan ge positiva resultat inom utbildning och samhälle kan medverka till detta.