
De Zuid-Amerikaanse reuzenwaterrat (Kunsia tomentosus) is een zoogdier uit de familie van de Cricetidae. De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Lichtenstein in 1830. Kenmerken Zijn rugvacht bestaat uit donkerbruine, stijve haren.De buikharen zijn grijs met witte punten. Deze rat heeft kleine oren, een korte staart en sterke poten met lange gebogen nagels. De lichaamslengte bedraagt 29 cm, de staartlengte 15 cm. Leefwijze Zijn voedsel bestaat uit knollen, wortels en andere ondergrondse plantendelen, die hij bij het graven van gangen tegenkomt. In de regentijd, als de rivieren buiten hun oevers treden, staan zijn tunnels onder water en blijft hij bovengronds. Hij leeft dan vooral van gras en jonge loten. Verspreiding Deze solitaire soort komt voor in open habitats in de nabijheid van moerassen en stilstaande wateren in centraal Zuid-Amerika, met name in het noordoosten van Bolivia en westelijk centraal Brazilië. Bronnen, noten en/of referenties ↑ (en) Zuid-Amerikaanse reuzenwaterrat op de IUCN Red List of Threatened Species. David Burnie (2001) - Animals, Dorling Kindersley Limited, London. ISBN 90-18-01564-4 (naar het Nederlands vertaald
via IUCN
Kunsia tomentosus är en däggdjursart som först beskrevs av Lichtenstein 1830. Kunsia tomentosus ingår i släktet jättevattenråttor, och familjen hamsterartade gnagare. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Arten når en kroppslängd av 18,5 till 28,7 cm, en svanslängd av 14,7 till 19,6 cm och en vikt av 241 till 630 g. Typisk för djuret är korta extremiteter med stora händer och fötter som är utrustade med kraftiga klor. Den täta pälsen är lite styv och de avrundade öronen är täckta av hår. Pälsens färg varierar mellan mörkgrå och mörkbrun. Den ganska korta svansen är täckt av ungefär fyrkantiga fjäll samt av korta hår. Kännetecknande är den vita färgen av händernas och fötternas främre del. Djurets morrhår är ganska korta. Kunsia tomentosus har i varje käkhalva en framtand, ingen hörntand, ingen premolar och tre molarer. De övre framtänderna har orange tandemalj. Denna gnagare förekommer i gränsområdet mellan Brasilien och Bolivia. Habitatet utgörs av fuktiga gräsmarker. Individerna gräver underjordiska bon och stannar där nästan hela tiden. Bara under regntider kommer de upp till markytan. Födan utgörs av rötter och gräs. Medlemmar av folkgruppen i delstaten Mato Grosso i Brasilien äter djurets kött. Troligen faller några ungdjur offer för ugglor.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA
via Wikidata · CC0
via Wikidata sitelinks · CC0
Discovered by embedding cosine similarity (sentence-transformers MiniLM, 384-dim).