vädjan till känslor

Vädjan till känslor, eller känsloargument är potentiella argumentationsfel som utnyttjar en människas psykologi och försöker lyfta fram känslor som ett argument. Flera typer av argumentationsfel klassas som känsloargument, beroende på den känsla de försöker framkalla, exempelvis rädsla, smicker, medlidande, förlöjligande och skadeglädje. Även argumentationsfelet önsketänkande klassas ofta som ett känsloargument. Med känsloargument används istället för fakta övertalande språk för att bygga grunden för ett känslomässigt felslut. Premissen som bygger upp känslan kan ofta vara sann men irrelevant, men den kan också vara påhittad eller överdriven för argumentets skull. Argumentet presenteras som övermäktig logiska argument, eftersom den vädjar till människan och inte till den objektiva logiken. Det är menat att inbringa starka känslor i åhöraren, samtidigt som åhöraren ska övertalas att premissen är korrekt, endast baserat på att den överöser åhöraren med de starka känslorna. Åhöraren kan därför överösas av känslor som förblindar logiken och gör det lättare att acceptera argumentet än om den skulle presenteras utan tillhörande känslor.