klasskamp

Klasskamp är en socialpolitisk teori och ett slagord inom samma fält. Tanken om socialt framåtskridande genom klasskamp utgör ett centralt politiskt begrepp inom socialismen. Begreppet används för att beteckna kampen mellan framför allt två samhällsklasser: arbetsgivare (arbetsköpare i viss socialistisk litteratur, eller kapitalister) och arbetare (arbetarklassen). Klasskampen är i grunden en benämning på den intressekonflikt som finns mellan arbete och kapital. I korthet handlar det om att arbetaren vill ha högre lön medan kapitalisten vill hålla arbetarens lön låg. Lenin kritiserade denna "primitiva" form av klasskamp och menade att arbetaren inte kan nöja sig med höjda löner - de måste gripa makten för att uppnå den socialistiska fasen "proletariatets diktatur". I större mening handlar klasskampen om medveten omstrukturering av arbetsplatser, en fabrik kan till exempel delas upp i ett flertal sektioner så att produktionen kan fortgå utan en eller flera sektioner som gått ut i strejk. Uttrycket präglades 1848 av Karl Marx i det Kommunistiska manifestet. Samtidigt och senare har en mängd likartade ord med klass som första led bildats och blivit gängse i den sociala och politiska diskussionen, till exempel klasshat, klassinstinkt, klassintresse, klasslag, klassmedvetande, klassmedveten (oftast liktydigt med socialistisk) och klassamhälle. En motsats till klasskampen finns i klassamarbetet, som återfinns inom korporativismen. Den svenska modellen har länge präglats av klassamarbete; det kända Saltsjöbadsavtalet formaliserade det även om det hade pågått tidigare.