Änkekejsarinnan Cixi

Änkekejsarinnan Cixi (kinesiska: 慈禧太后; pinyin: Cíxǐtàihòu), född 29 november 1835, död 15 november 1908, var en kinesisk kejserlig konkubin, änkekejsarinna och Kinas de factoledare under totalt 36 år i slutet av Qingdynastin. Under tidsperioderna 1861 till 1873, 1875 till 1889 och 1898 till sin död 1908 hade Cixi makten över Kina som ställföreträdande regent; de första gångerna som förmyndarregent och den tredje perioden som regent under kejsarens arrest, men var aldrig monark (kejsare). Cixi förde det medeltida Kina in i den moderna tiden och genomförde många moderniseringsreformer. Hon gjorde stora insatser för att föra Kina närmare västvärlden. Hon var mycket kontroversiell, men är även hyllad som reformator. Hon blev utvald till kejsar Xianfengs konkubin 1852, och efter kejsarens död 1861 gjorde hon en odramatisk statskupp och tog makten som förmyndarregent åt den tillträdande barnkejsaren Tongzhi, som även var hennes son. Efter att kejsaren gift sig 1873 hade han egen makt över Kina till sin tidiga död 1875. Då tog Cixi åter makten genom att adoptera den nya barnkejsaren Guangxu som hon var förmyndarregent för. 1889 var Guangxu gammal nog att styra riket och Cixi fick träda tillbaka igen. I samband med Första kinesisk-japanska kriget 1894 behövde kejsaren Cixis hjälp, och hon började få viss makt igen. 1898 hade kejsaren en viss inblandning i en mordkomplott mot Cixi som hon lyckades avstyra. Det medförde att hon satte kejsaren i husarrest och hon hade därefter makten över Kina igen som regent fram till sin död 1908. Hon begravdes i Östra Qinggravarna öster om Peking.