Also known as Middle English (1100–1500), ME, enm
forntida germanskt språk talat i England
Middle English is the form of English spoken and written between roughly the 1200s and 1500s, falling between Old English and the Modern English we use today. It matters because it represents a crucial transitional period in how the English language developed, shaped by the Norman Conquest and other historical changes that transformed English vocabulary, grammar, and pronunciation.
AI-generated from the Wikipedia summary — may contain errors.
Medelengelska (på engelska: Middle English) är de (dialekter) av den engelska som förekom i England under en period från 1150-talet till slutet av 1400-talet. Språket formades efter den normandiska erövringen av England år 1066 då många franska ord blandades med fornengelskan, medelengelskans företrädare. En berömd författare på medelengelska är Geoffrey Chaucer. Medelengelska ska inte blandas ihop med dess efterträdare tidig nyengelska (företrädd exempelvis av William Shakespeare). Under medelengelsk tid gick engelskan igenom en omfattande grammatisk förändring. Från att ha haft ett mycket rikt böjningsmönster för både verb och substantiv, förenklades grammatiken avsevärt och liknade vid 1500-talet mycket mer den för modern engelska. Vid 1400-talets mitt hade det gamla tregenussystemet, som överlevt in i modern tid i tyska, isländska och vissa svenska dialekter, helt försvunnit. Stora uttalsmässiga skillnader ägde också rum under medelengelsk tid. Likt svenska vid samma tid gick engelskan igenom en stor vokalförändring, the great vowel shift, som är en av anledningarna till att engelska skriftspråket i dag skiljer sig markant från talspråket.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA
via Wikidata · CC0
via Wikidata sitelinks · CC0
Discovered by embedding cosine similarity (sentence-transformers MiniLM, 384-dim).