kön

Kön är en beteckning som används för att bland arter som fortplantas genom sexuell förökning skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar. De individer som producerar ägg kallas honor (honkön) och de som producerar spermier kallas hannar (hankön). Växter kan ha han- och honkönsceller på samma individ. Svampar kan ha upp till fyra kön. Hos dem är könen egenskaper hos myceltrådarna, hyferna. Kön och sexuell förökning (anisogami) uppstod för omkring en miljard år sedan, från arter förökning. Man tror att en av orsakerna till att det uppstod och fortfarande är en framgångsrik fortplantningsmetod är att den sammansmältning av två könsceller som sker vid befruktningen underlättar en bred variation hos avkomman, underlättar spridandet av framgångsrika egenskaper och motverkar spridandet av mindre framgångsrika egenskaper. Bland tvåkönade arter finns tre kriterier för klassifikation av biologiskt kön. Det kromosomala könet för människan anger huruvida individen har karotypen XX eller XY. Gonadkönet är huruvida individen har äggstockar eller testiklar som gonader. Det fenotypiska könet är det kön som individen har till det yttre, ifråga om yttre könsorgan, ansiktsdrag och sekundära könskarakteristika. Individer inom dessa tvåkönade arter kan avvika från mallen och i varierande grad vara intersexuella. Hos tvåkönade arter förekommer ofta könsroller, det vill säga beteenden eller sociala roller som förknippas med det ena eller det andra könet. Sådana beteenden och roller kan handla om uppvaktning och strukturer för partnerval, statusskapande och -relaterade handlingar, arbetsfördelning ifråga om vård av avkomma och anskaffning av föda.