djurrätt

Djurrätt är uppfattningen att även icke-mänskliga djur (hädanefter förkortat till djur) är moraliskt relevanta och att deras grundläggande intressen ska åtnjuta samma respekt som människors intressen. Det innebär att djurs grundläggande intressen - såsom intresset att inte lida - ska respekteras och visas hänsyn. Inom djurrätt anses det moraliskt fel att människor nyttjar djur som mat, som klädsel, som försöksdjur, för underhållning eller på annat sätt som strider mot djurens intressen. Idag är djurrätt ett etablerat område inom filosofi och även en politisk ideologi. En grundtanke för djurrätt är idén att arttillhörighet i sig själv inte är en relevant uppdelning för vilka som ska inneha moraliskt värde eller moraliska rättigheter. Att använda arttillhörighet som ett kriterium för moraliskt värde benämns som speciesism. Denna uppdelning anses bygga på godtyckliga kriterier. Förespråkare för djurrätt menar att de moraliska ramverk som inte erkänner djurs moraliskt lika värde har misslyckats med att tillfredsställande definiera varför alla människor ska åtnjuta moralisk relevans, samtidigt som inga djur gör det. Speciesism kan därmed liknas vid begrepp som rasism eller sexism, alltså en uppdelning baserad på ett icke-relevant kriterium. Det är vanligt att djurrätt förväxlas med begreppet djurskydd, men dessa två begrepp har två vitt skilda betydelser. Djurrätt kritiserar dels att djurs intressen ses som mindre värda än människors, dels själva institutionen av att nyttja djur för människors ändamål. Djurskydd accepterar däremot att djurs intressen är underordnade människors, men att nyttjande av djur ändå ska regleras i syfte att minska lidandet. Exempel på dessa två synsätt kan vara att djurskydd ställer krav på större burar och kortare slakttransporter, medan djurrätt handlar om tomma burar och inga slakttransporter.