antirasism

Antirasism är ett samlingsnamn på motgrupperingar mot rasism. Antirasister vänder sig mot diskriminering grundad på rastillhörighet eller etnicitet. Bengt Westerberg argumenterade 2012 i egenskap av regeringens utredare för att hans definition av antirasistisk norm ofta överensstämmer med de han kallar främlingsfientliga krafter menar är politiskt korrekthet. I utredningen beskrivs politisk korrekthet som "den fria världens senaste inneideologi. Det är en blandning av extrema jämlikhetsdoktriner såsom feminism, antirasism och multikulturalism". Westerberg argumenterar för vikten av att den antirasistiska normen stärks i samhället och menade att politiker har ett stort ansvar för att så sker. Enligt författaren och historikern Ibram X Kendi är rasister inte bara de som agerar rasistiskt utan även de som ”genom sina handlingar eller icke-handlingar stödjer en rasistisk politik”. En rasistisk politik är, enligt Kendi, en politik som inte aktivt utjämnar skillnaderna mellan svarta och vita. Kendi menar att lika utfall utfall är rättvist, medan en politik som bara eftersträvar lika förutsättningar är orättvis. Således gör han skillnad på rättvisa och jämlikhet. För antirasism är det med andra ord inte tillräckligt att ge människor lika förutsättningar. Antirasism är enligt Kendi att garantera lika utfall. Kendis idéer sammanfaller med kritisk rasteori. Kendis idéer om att antirasism är att garantera lika utfall liknar i stora stycken de inom modern politisk vänster. Eric Kaufmann, Londonbaserad professor och forskare med fokus på invandring, etnicitet och populism samt författare till boken "Whiteshift: Immigration, populism and the future of white majorities(2018)" menar att det på senare tid i Sverige skett en glidning i begreppet jämlikhet, bort från lika möjligheter och mot lika utfall. På så sätt har jämlikhet kommit att alltmer utgöra en antites till rasism och sexism.