Cocoliztli

Cocoliztli (pest på aztekernas språk nahuatl) var en epidemi som var största orsaken till en populationskollaps bland ursprungsbefolkningen i Nya Spaniens territorium i de Mexikanska högländerna under 1500-talet. Upp till 15 miljoner eller 80 procent av Aztekernas befolkning avled under det första utbrottet av sjukdomen år 1545 till 1550. Ett andra cocoliztli-utbrott som tog livet av 2 miljoner eller hälften av den återstående befolkningen härjade 1576–78, och fler utbrott följde. Cocoliztli betraktas som den värsta sjukdomsepidemin i Mexikos historia, och var en av de mer dödliga epidemierna i mänsklighetens historia. Cocolitzli-utbrotten inleddes 26 år efter de spanska conquistadorernas erövring av aztekernas rike inleddes 1519. En smittkoppsepidemi hade startat redan år 1520 och tog fem till åtta miljoner liv. Inkluderar man offren av smittkoppsepidemin och cocoliztliutbrotten kostade erövringen omkring 24 miljoner liv i det som skulle bli Mexiko åren 1520 till 1631. Detta gör erövringen till en av de dödligaste konflikterna genom tiderna. Cocoliztli orsakade enligt ögonvittnesskildringar hög feber, rikliga blödningar från ögon, mun, näsa och vagina, svindel, svart tunga, mörk urin, dysenteri, svår buksmärta, blodig diarré, bröstsmärtor, neurologiska störningar och gulsot. Döden inträffade ofta inom tre till fyra dagar.