Sänkningsreaktion

Sänkningsreaktion (SR), vanligen sänka, är ett test som utförs på blod för att finna tecken på kronisk inflammation eller annan sjukdom. Testet mäter hur snabbt erytrocyterna (de röda blodkropparna) sjunker när blodet får stå i ett rör med ett tillsatt antikoagulantium, vanligen citrat. Den plasmapelare som då uppstår mäts i millimeter efter en timmes sedimentation och utgör sänkningsvärdet. Värdet anges i enheten millimeter per timme (mm/h). Hur snabbt erytrocyterna sjunker, beror på deras tendens till så kallad myntrullebildning, vilken avgörs av erytrocyternas konformation och blodets plasmainnehåll (speciellt påverkar immunoglobulin och fibrinogen). Om plasman är rik på inflammatoriska proteiner (akutfasreaktanter), ökar myntrullebildningen och därmed även sänkan. Transportproteiner som albumin utövar motsatt effekt. M-komponent är en orsak till förhöjt SR. Kraftigt förhöjt värde, över 100 mm/h, beror vanligen på infektion, men kan ha andra förklaringar som exempelvis malignitet eller njursjukdom. En akut inflammation syns inte nämnvärt på sänkningsreaktionen, eftersom omsättningen av plasmaproteiner tar ett par dagar. Om akut inflammation misstänks inom sjukvården, utgör CRP-prov, så kallad "snabbsänka", en bättre markör för detta. CRP ("snabbsänkan") har dock egentligen inget med sänkningsreaktion-testet ("sänkan") att göra. Ett SR-värde under 20 mm/h kan i allmänhet anses vara ett normalt värde. Normalvärdet är könsberoende och stiger med ökande ålder samt vid graviditet.