högerextremism

Högerextremism syftar på ståndpunkter och värderingar som ligger långt till höger på det ideologiska spektrumet. Det innebär att högerextremism är ett relativt begrepp som skiljer sig åt mellan olika länder och förändras över tiden. Begrepp med likartad innebörd är ultrahöger, radikal höger och högerradikalism. Högerextremism syftar idag i Europa på rörelser eller partier som håller fast hårt vid nationalism, främlingsfientlighet och rasism, och motsätter sig den liberala demokratins principer om jämlikhet och tolerans. Skillnaden mellan radikalism och extremism är att radikalism avser radikala åskådningar eller idéer inom det demokratiska ramverket medan extrema idéer och åskådningar däremot utmanar demokratin och hela statsskicket. Högerextremism inkluderar vanligen auktoritarism, antikommunism, och (en term som används av forskare för att hänvisa till etnocentriska uppfattningar som rör invandring och nationalism, exempelvis att bevara statusen för vissa etablerade invånare i en nation till skillnad från invandrare). Termen vann mark under 1980-talet som parallell till vänsterextremism och åsyftade då rörelser som ansågs motarbeta värden som demokrati, jämlikhet och lika rättigheter och på så vis påminna om reaktionära, konservativa krafter som motsatt sig införandet av ett samhälle byggt på dessa värden. Säkerhetspolisen och BRÅ konstaterade 2009 att termen är problematisk eftersom det finns inslag av vänsterretorik hos vissa grupper som klassas som högerextremistiska och dessa kan ha starka inslag av antikapitalism. Begreppet högerextrem används för att beskriva exempelvis nazister och fascister, men används däremot sällan av grupper för att beskriva de egna politiska uppfattningarna.