Vegetationsperiod

Vegetationsperiod eller frostfri period är tiden av året då växter växer. Under vegetationsperioden kan växterna fortgående åstadkomma tillväxt i fråga om näring och generativitet, med celldelning och cellsträckning. Det är perioden under året med mest gynnande växtförhållanden för inhemsk växtlighet och odlade grödor. Längden på vegetationsperioden varierar beroende på växt och trakt och minskar i allmänhet med ökat avstånd från ekvatorn. Vegetationsperiod skiftar också efter höjd över havsytan, med tendens hos högre höjder att ha kortare vegetationsperioder. Generellt räknas med att vintervilan avbryts så att tillväxten kan börja då dygns medeltemperatur är högre än 3–5 °C. Den numerär dagar då temperaturer överstiger den här nivån avgör längden på vegetationsperioden. I allmänhet varar ekvatoriala och tropiska regioners vegetationsperiod hela året, samtidigt som den på högre latituder, exempelvis tundran, kan räcka så lite som två månader eller mindre. Hur lång vegetationsperioden är avgör ofta vilka grödor man kan odla i en region; en del växer snabbt till sig och andra fordrar långa vegetationsperioder. Växter som är fleråriga i ett varmt klimat kan man ibland odla som årliga i kallare områden; genom att korsa tåliga växtarter med mindre tåliga men mer produktiva typer har växtodlare fått fram åtråvärda nya sorter som växer till sig på en kortare tid. Vegetationsperioden påverkas av betingelsekombinationer, exempelvis har i Pacific Northwest i nordvästra USA vinterns kraftiga regnande och de torra somrarna skapat en sorts Medelhavsklimat i de skyddade dalarna och kustsluttningarna. I detta klimat sker tillväxt hos växter under vintern och vila under sommaren.