hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet står för de kognitiva och sociala färdigheter som är avgörande för människors motivation och förmåga att få tillgång till, förstå och använda information på ett sätt som främjar och bibehåller en god hälsa. Mer specifikt så är hälsolitteracitet relaterat till läskunnighet och har med människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att kunna göra bedömningar och ta beslut i vardagen som har med sjukvård, sjukdomsprevention och hälsopromotion att göra, för att bibehålla och förbättra livskvalitén under hela livet. Vidare kan hälsolitteracitet beskrivas som förmågan att fatta sunda beslut i vardagslivet, hemma, i samhället, på skolan, i arbetet, i hälso- och sjukvården, på handelsmarknaden och på den politiska arenan. Det är en kritisk självbestämmande strategi för att öka människors kontroll över hälsan, förmågan att söka upp information samt ansvarstagande. Hälsolitteracitet delas vanligen in i tre dimensioner, funktionell, kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet. Funktionell hälsolitteracitet står för läs- och skrivfärdigheter för att förstå hälsoinformation. Det kan t.ex. handla om att använda läkemedel på ett korrekt sätt. Kommunikativ hälsolitteracitet innefattar färdigheter att använda ny terminologi, tillämpa ny kunskap i målsättning och problemlösning och att dela med sig av nyförvärvad kunskap gällande hälsofrågor. Kritisk hälsolitteracitet innefattar färdigheter att uppfatta, känna igen, förstå, analysera, värdera och välja adekvat hälsoinformation. Ett annat sätt att dela in hälsolitteracitet är att se det som ett polariserat fenomen med fokus på personliga färdigheter eller som ett komplext fenomen där fokus ligger på det komplexa sammanhanget. Sett på detta sätt är hälsolitteracitet ett föränderligt fenomen, det är sammanhanget som avgör om en persons kunskap, färdigheter och förmåga bidrar till hälsolitteracitet.