Hubbles lag

Hubbles lag beskriver observationen inom fysikalisk kosmologi att hastigheten med vilken olika galaxer avlägsnar sig bort från oss är proportionell mot deras avstånd från jorden. "Lagen" är en teori från 1929 uppkallad efter astronomen Edwin Hubble från USA. Då han hade märkt att galaxerna rör sig från varandra, slöt han sig till att universum expanderar. I själva verket expanderar rum-tid volymen av det observerbara universumet och Hubbles lag är direkta fysiska observationer av denna process. Det är den första observerbara grunden för universums expansion och idag fungerar som ett delbevis som oftast nämns som stöd för big bang-teorin. Även om lagen allmänt tillskrivs Edwin Hubble, var lagen först härledd från den allmänna relativitetsteorins ekvationer av den belgiske astronomen och prästen Georges Lemaître i en artikel år 1927 där han föreslog att universum expanderar och beräknade värde på utvidgningen, som nu kallas Hubblekonstanten med mätdata från Vesto Slipher och Edwin Hubble.. Två år senare bekräftade Edwin Hubble förekomsten av denna lag och fastställde ett mer noggrant värde för den konstant som nu bär hans namn. Innebörden var att objektens fjärmandehastighet var orsaken till deras rödförskjutningar, många tidigare mätta av den amerikanske astronomen Vesto Slipher år 1917 och relaterade till hastighet av honom. Galaxerna avlägsnar sig från varandra med en hastighet proportionell mot avståndet mellan galaxer och lagen uttrycks av ekvationen: där är en konstant som kallas Hubblekonstanten. Hubbleparametern är en parameter och en funktion av tiden. Dess nuvarande värde betecknas . Avståndet eller mer specifikt egenavståndet (eng. proper distance) till en galax som kan ändras med tiden (till skillnad från medflyttande avstånd (eng. comoving distance)) och dess hastighet (dvs. derivatan av egenavståndet med avseende på kosmologisk tidskoordinat. SI-enheten för är s −1 men den är oftast angiven i (km/s)/Mpc, vilket ger hastigheten i km/s för en galax med avstånd på 1 megaparsec.