morfologi

Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning. Ordet är den minsta relevanta enheten för syntaxen, men även dessa enheter har en inre struktur, och i de flesta språk (om inte alla) kan man tydligt urskilja delar av ord, som regelmässigt kan förknippas med delar av andra ord. Sådana orddelar kallas för morfem. Sambandet mellan till exempel potatis, potatisar och potatisskalare är för en modersmålstalare av svenska helt uppenbart. Lika uppenbart är det att förhållandet mellan dessa ord går att uttrycka som regler, vilka kan tillämpas på många, många andra ordpar. På samma sätt som potatis förhåller sig till potatisar, förhåller sig lök till lökar, potatis har samma funktion i potatisskalare som lök i lökskärare. I det första exemplet rör regeln pluralbildning och i det andra exemplet en regel för hur sammansatta ord kan bildas. Termen morfologi introducerades av August Schleicher 1859: Für die Lehre von der Wortform wähle ich das Wort "Morphologie" ("Vad gäller läran om ordformerna, väljer jag ordet 'morfologi'", Mémoires Acad. Impériale 7/1/7, 35).