File:Cubic-face-centered.svg · Wikimedia Commons · See Wikimedia Commons
Oganesson is a human-made chemical element (symbol Og, atomic number 118) that was first created in 2002 by Russian and American scientists at a research institute in Russia. It was officially recognized and named in 2015-2016 in honor of nuclear physicist Yuri Oganessian, who made major contributions to discovering the heaviest elements on the periodic table.
AI-generated from the Wikipedia summary — may contain errors.
Wikidata facts
- Instance of
- synthetic element
- Subclass of
- transactinide element
- Part of
- noble gases
- Named after
- Yuri Oganessian
Show 16 more facts
- Unicode character
- 鿫
- has characteristic
- radioactivity
- electron configuration
- [Rn] 5f¹⁴ 6d¹⁰ 7s² 7p⁶
- element symbol
- Uuo
- Commons category
- Oganesson
- topic's main category
- Category:Oganesson
- Commons gallery
- Oganesson
- atomic number
- 118
- time of discovery or invention
- 2002-06-00
- discoverer or inventor
- Joint Institute for Nuclear Research
- ionization energy
- 1560000
- oxidation state
- 6
- density
- 4.9
- boiling point
- 80
- molar fusion enthalpy
- 23501
- on focus list of Wikimedia project
- Wikipedia:Vital articles/Level/4
via Wikidata · CC0
Article · Svenska
Oganesson, tidigare även Ununoktium, är ett grundämne med det kemiska tecknet Og och atomnumret 118. IUPAC föreslog i juni 2016 det permanenta namnet oganesson (Og) för grundämnet, för att hedra den ryska atomfysikern Jurij Oganessian. Suffixet "-on" beror på att oganesson tillhör grupp 18 (ädelgaser). Namnet blev formellt accepterat 30 november 2016. I det periodiska systemet tillhör grundämnet p-blocket och det är även det sista grundämnet i period 7. Det är för närvarande den enda syntetiska ädelgasen och är ett så kallat supertungt grundämne. Den har det högsta atomnumret och den största atommassan som hittills tillskrivits ett grundämne. Den radioaktiva atomen är synnerligen instabil och sedan 2002 har man endast lyckats verifiera tre atomer av isotopen 294Og. Detta innebär att man inte experimentellt lyckats fastställa många av ämnets egenskaper, teoretiska beräkningar har dock gett upphov till många uppskattningar, varav några oväntade. Exempelvis så kan oganesson, trots att det är en ädelgas, ha högre reaktivitet än några grundämnen utanför gruppen. Dessutom förmodas grundämnet inte ens vara en gas under normala förhållanden.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA
Gallery (18)
Available in 131 languages
- Español
- Français
- Deutsch
- 中文
- 日本語
- Русский
- Português
- Italiano
- العربية
- हिन्दी
- Afrikaans
- Albanian
- Albanian
- Amharic
- Angika
- Aragonese
- Armenian
- Asturian
Show 112 more
- Azerbaijani
- Bahasa Indonesia
- Balinese
- Bangla
- Basque
- be_x_old
- Belarusian
- Bhojpuri
- Bosnian
- Breton
- Bulgarian
- Burmese
- Catalan
- cdo
- Cebuano
- Central Kurdish
- Chuvash
- Cornish
- Corsican
- Croatian
- Czech
- Danish
- Egyptian Arabic
- Esperanto
- Estonian
- Faroese
- Fiji Hindi
- Filipino
- Finnish
- Friulian
- Galician
- Gan Chinese
- Georgian
- Greek
- Hakka Chinese
- Hebrew
- Hungarian
- Icelandic
- Interlingua
- Irish
- Kalmyk
- Kannada
- Kazakh
- kbp
- Komi
- Latin
- Latvian
- Ligurian
- Limburgish
- Lingua Franca Nova
- Lithuanian
- Low German
- Luxembourgish
- Macedonian
- Malay
- Malayalam
- Manx
- Marathi
- Minangkabau
- Mongolian
- Nederlands
- Northern Frisian
- Norwegian
- Norwegian Nynorsk
- Novial
- Occitan
- Pashto
- Polski
- Quechua
- roa_rup
- Romanian
- Sardinian
- Saterland Frisian
- Scots
- Scottish Gaelic
- Serbian
- Serbian (Latin)
- Sicilian
- simple
- Sindhi
- Sinhala
- Slovak
- Slovenian
- Somali
- Svenska
- Tajik
- Tamil
- Tatar
- Telugu
- Tiếng Việt
- Türkçe
- Ukrainian
- Urdu
- Uyghur
- Uzbek
- Venetian
- Veps
- Volapük
- Waray
- Welsh
- Western Frisian
- Western Mari
- Wu Chinese
- Yakut
- Yoruba
- zh_classical
- zh_min_nan
- zh_yue
- Zulu
- فارسی
- ไทย
- 한국어
via Wikidata sitelinks · CC0