plasma

Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia. Om en gas värms tillräckligt mycket separeras elektronerna från atomkärnorna, och ett plasma bildas. Ett plasma kan sägas vara en gas av laddade partiklar, joner och elektroner. När ett ämne har hettats upp till plasma skiljs atomernas beståndsdelar åt, det vill säga: elektronerna rör sig fritt från kärnan. Plasma är det vanligaste tillståndet hos den synliga materian i universum. På jorden förekommer plasman naturligt i blixtar, samt i tekniska apparater som lysrör och plasmaskärmar. Plasmafysik är vetenskapen om plasma. Plasma identifierades först i ett , där det beskrevs av William Crookes år 1879. Han kallade det för "lysande materia". Egenskaperna hos materian i Crookes-röret "katodstråleröret" identifierades senare av den brittiske fysikern Sir J.J. Thomson år 1897. Benämningen "plasma" infördes av Irving Langmuir år 1928, kanske för att det påminde honom om blodplasma. Langmuir skrev: "Except near the electrodes, where there are sheaths containing very few electrons, the ionized gas contains ions and electrons in about equal numbers so that the resultant space charge is very small. We shall use the name plasma to describe this region containing balanced charges of ions and electrons." (Förutom nära elektroderna, där det finns höljen som innehåller väldigt få elektroner, så innehåller den joniserade gasen samma antal joner och elektroner så att den resulterande laddningen inom gasen är väldigt liten. Vi kommer att använda ordet plasma för att beskriva det här området med lika stora laddningar av joner och elektroner.)