Alexander den store

Alexander den store eller Alexander III (grekiska: Αλέξανδρος ο Μέγας eller Μέγας Aλέξανδρος), född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död. Han är en av världshistoriens främsta fältherrar och erövrade bland annat Persien och Egypten och förde erövringskrig till Indien. Erövringarna gav upphov till den så kallade hellenismen, den epok då det grekiska språket och den grekiska högkulturen spred sig ända till Indien. Alexanders far Filip II underkuvade/förenade de flesta grekiska stadsstaterna. Efter att Filip blev mördad ärvde Alexander en regional stormakt och en av dåtidens bäst tränade arméer. Med sin armé besegrade Alexander storkungen Dareios III och erövrade det mäktiga Perserriket. Under sina krigståg mellan 336 och 323 f.Kr. grundade han ett flertal städer, av vilka den mest kända är Alexandria i Egypten. I dessa städer bosatte sig de folk som utgjorde hans armé. Alexander införlivade även trupper från andra folkslag i sin armé och uppmuntrade äktenskap mellan sina män och perserna. Han anammade persiska traditioner, såsom klädedräkt, och akemenidisk hovceremoniel.