galna ko-sjukan

Galna ko-sjukan, BSE (bovin spongiform encefalopati), är en dödlig neurodegenerativ kreaturssjukdom som tros kunna spridas till människor i form av Creutzfeldt–Jakobs sjukdom. Sjukdomen gav upphov till en sanitär kris som kännetecknades av den socioekonomiska nedgång av köttprodukter som skedde under 1990-talet på grund av en allmänrådande rädsla för galna ko-sjukan. Sjukdomen orsakas av speciellt formade proteiner som har förmågan att på något sätt kunna förändra andra proteiner till sin egen form, så kallade prioner. Sjukdomen kan uppstå spontant hos en individ, något som är extremt ovanligt. När det hänt kan det dock spridas till andra individer på ett epidemiliknande sätt genom att vävnad från döda individer ingår i fodret, något som var vanligt innan BSE-epidemin gjorde klart hur farligt detta var. Sedan slutet av 80-talet råder förbud att utfodra nötkreatur med kött- eller benmjöl. Sjukdomen är en infektion som sätter sig på kreaturs centrala nervsystem, där cellerna successivt förlorar sin funktion. Sjukdomen är dödlig och kan jämföras vid scrapie, som orsakas av prioner, hos får och getter. En epizooti i Storbritannien, och i mindre utsträckning även i vissa andra länder, mellan 1986 och 2000-talet smittade fler än 190 000 djur, plus de djur som aldrig diagnostiserades. Epidemin har sitt ursprung i användandet av köttmjöl som görs av överblivna delar från slaktade djur, varför det i Sverige (sedan 1986) och sedermera även inom hela Europeiska unionen (EU sedan 2001) är totalförbjudet att använda eller blanda ner kadavermjöl i djurfoderhanteringen. Synen på epidemin tog en ny vändning när forskare 1996 bevisade att sjukdomen kunde vidarebefordras till människor genom konsumtion av köttprodukter. Sjukdomen har skördat 204 människoliv i form av en ny variant av sjukdomen Creutzfeldt–Jakobs sjukdom (vCJD) vilken är den mänskliga formen av galna ko-sjukan. Genom medial uppmärksamhet bröt krisen ut 1996. Krisen uppmärksammade olika etiska aspekter, samt ökade konsumenternas medvetenhet om metoderna inom jordbruket. Detta ledde till att olika sorters nötkött minskade i konsumtion, framförallt de där köttmjöl har använts i djurfodret. Olika åtgärder har vidtagits för att hejda epidemin och skydda människors hälsa, som förbudet mot att använda kött- och benmjöl i djurfoder, återkallande av produkter med viss riskfaktor, eller djur (i Storbritannien djur som är äldre än 30 månader) och undersökningar på slakterier och utslaktning av boskap där ett sjukt djur har observerats. Idag är epidemin nästan helt stoppad, även om 37 fall diagnostiserades bland boskap i Storbritannien under 2008. Andra fall bland människor kan fortfarande komma att inträffa eftersom inkubationstiden för sjukdomen kan vara lång. Krisen har lett till en förbättring inom nötköttsproduktionen, genom utfodringsförbudet för djurfoder och avlägsnande av delar av kroppen vid styckning, men även när det gäller spårbarhet. Inom folkhälsoområdet har krisen lett till en utveckling av begreppet försiktighetsprincipen.