ekonomism

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av ekonomi samt det samlande begreppet -ism för skolbildning eller . Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer. Den som önskar lägga ökad vikt vid det som är omätbart i monetära termer, kan tillskriva motparten i diskussionen övertro på de ekonomiska variablerna och otro mot till exempel heliga, humana eller andra abstrakta, subjektiva omätbara värden. Bland utbildade ekonomer används begreppet inte, då de vet att det de sysslar med är de monetärt mätbara och namngivna företeelserna i samhällets rundgång och dessa enbart. Det hindrar dock inte att en ekonom utanför linjen i den ekonomiska redovisningen kan omnämna samtliga de argument som talar mot att ett naturområde skövlas, en utrotning av en djurart eller vad ett ökat beroende leder till för funktionshandikappade. Begreppet ekonomism används huvudsakligen i politiska diskussioner mellan de olika blockens företrädare. Men också i fackliga och andra diskussioner används det, som en verbal illustration till en blind tro på ekonomiskt kunnandes förmåga. Ett exempel är Gudrun Schymans användning av begreppet då riksdagen under partiledardebatten diskuterade vården, skolan och omsorgen.[när?] Schyman uttalade då att om tillgången till vård tilläts bli en plånboksfråga för enskilda sjuka så var det fråga om ekonomism inom vårdpolitiken. Redan 1994 användes begreppet i Miljöpartiets budgetmotion. "Den idag dominerande ekonomismen måste upphöra som värdegrund..." efter att ha varit tema för språkröret Birger Schlaugs under valrörelsen samma år. Statsvetaren granskar ekonomismen i sin bok Medborgardemokratin och eliterna där han menar att ekonomismen är det stora hotet mot demokratin idag. I sin bok har han ett litet annat perspektiv på ekonomismen än som är beskrivet här ovan. Ekonomismen enligt honom är inte bara när man tittar på ekonomiska aspekter av en fråga utan innehåller även subjektiva värderingar så som effektivitet, kortsiktighet och egoism. V. I. Lenin använde begreppet ekonomism i I:1 sidan 232 i kapitlet d. Vad har ekonomismen gemensamt med terrorismen? (Till svenska 1956). Hela kapitlet bygger på Lenins Skrifter som gavs ut på ryska 1901-1902, vilken omarbetades 1907 med ett antal nya fotnoter men i huvudsak utan textförändringar.