Blodigel

Blodigel (Hirudo medicinalis) är en blodsugande parasit som tillhör ringmaskarna. Blodigeln var förr vanlig inom medicinen, idag är den ungerska underarten av blodigel (Hirudo medicinalis officinalis) vanligast, årsbehovet av iglar i Sverige var på 1850-talet cirka 800 000 exemplar. Blodigeln kan bli cirka 15 centimeter, är svartgrön till svartbrun med sex rödgula band längs ryggen och lever i sötvatten i dammar, i skogar, trädgårdar och i sjöar, och lever på att suga blod från ryggradsdjur. Igeln kan uppnå en ålder av femton år. Svalget har tre käkar med tänder, vilka kan såga sig genom huden på boskap och människor. När blodigeln bitit sig fast sprutas antikoagel in i vävnaden vilket hindrar blodet från att koagulera. Det naturliga antikoagulantiat utsöndras från blodigelns spottkörtlar. Ett sår efter bett från blodigel kan blöda i 10-15 timmar efteråt. När blodigeln sugit färdigt lagras blodet i hålrum längs tarmen, och den behöver inte äta på upp till nio månader. Blodiglar är hermafroditer, och deras äggkokonger läggs i strandkanten i mitten av sommaren. Blodigeln var i Sverige tidigare rödlistad i kategorin missgynnad (ofta förkortat NT, efter engelska near threatened). Den är inte ursprungligen från Sverige, utan infördes under medeltiden. I 2015 års rödlista anges den inte längre som hotad i Sverige, men väl internationellt.