Tawhīd

Tawhīd (arabiska: توحيد, monoteism) är islams grundval och är ett begrepp inom islamisk troslära för tron på en odelbar gud (monoteism). Tawhīd har undergrenar som tydligt beskriver hur man skall förstå och tro på den ende sanne Guden. Tawhīd är motsatsen till shirk. Gud har enligt läran varken en son eller dotter eller är uppdelad på något annat vis, utan endast en monoteistisk gudomlighet. I traditionell trosuppfattning är han heller inte möjlig att personifiera. Detta ställer den islamska guden i kontrast till kristendomens treenighetslära: (Fadern, Sonen och Den Helige Anden). Den första av islams fem pelare är shahada, trosbekännelsen som lyder "La ilaha illa Allah wa muhammedu rasul ullah ("Det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans profet/sändebud). I islam anses Kaba vara det första och främsta huset av monoteism, och som fanns innan Noas tid och senare återuppbyggdes av Abraham.