påvlig bulla

En bulla är en påvlig kungörelse. Ordet har använts sedan 1200-talet, och kommer av latinets beteckning på metallsigill (i guld, silver eller bly), som används av kurian men även av (bysantinska) kejserliga och andra ämbetsverk på vissa urkunder. Bullorna citeras efter begynnelseorden och samlas i bullarier. Ordet bulla används dock inte om påvliga skrivelser i nutiden (jfr encyklika). Det påvliga sigillet var förr en rund blyskiva, som hade bröstbilder av apostlarna Petrus och Paulus på den ena sidan, och påvens namn på den andra. Ända från 1500-talet har apostlabilderna ersatts av påvens familjevapen. På de så kallade "halva bullorna" – bullae dimidiae, blancae eller defectivae; de bullor, som utfärdas av en påve under tiden mellan valet och kröningen – är vapensidan tom. Ett med bulla beseglat påvebrev var skrivet på pergament och avfattat på latin med gotiska bokstäver, såvida det inte var ställt till de unierade grekerna. Det inleddes med påvens namn och orden episcopus, servus servorum dei (biskop, ), därefter ett hälsningsformulär. Om bullan innehöll en nådebevisning hängdes blysigillet i trådar av rött och gult silke; innehöll den däremot en dom, hängdes det i grå hampa. De mest kända bullorna återfinns i artikeln Lista över viktigare påvliga encyklikor.