via Wikidata · CC0
Ett målfoto används inom idrott vid hastighetstävlingar, när två (eller flera) konkurrenter korsar mållinjen nästan samtidigt. När blotta ögat inte kan urskilja vem av konkurrenterna som passerade mållinjen först kan en fotoremsa, en serie av snabbutlösta fotografier, eller en video tagen vid mållinjen användas för en mer noggrann kontroll. Numera kan fotografierna vara digitala och bildhastigheten kan vara mycket hög (upp till 10 000 bilder per sekund). Till skillnad från ett filmbaserat foto finns det ingen fördröjning för att framkalla filmen och målfotot är tillgängligt omedelbart. Idag används målfoto i nästan alla moderna hastighetssporter. Även om elektronisk utrustning används för att följa tävlande under ett lopp är ett foto det viktigaste beviset när vinnaren ska utses så snart det är jämnt vid målgång. Förutom att skilja mellan tävlande används målfoto alltid när ett världsrekord har slagits och ofta för att korrigera de slutliga officiella tiderna. Inom friidrott måste loppen mätas ner till delar av en sekund. En uppsjö av elektroniska instrument används vid stora evenemang som världsmästerskap eller Olympiska Spel, för att ge tillförlitliga och exakta tider till åskådare och deltagare. Idag används fotoceller och digitala kameror för att fastställa slutställningen. I 100 m-lopp i friidrott kan ibland alla åtta tävlande vara inom halv sekund. Det är inte ovanligt att två löpare har exakt samma tid utan att man behöver döma till dött lopp.
Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA
via Wikidata sitelinks · CC0
Discovered by embedding cosine similarity (sentence-transformers MiniLM, 384-dim).