Subaraknoidalblödning

Subaraknoidalblödning (SAH) är en blödning in i subarachnoidalrummet - området mellan subaraknoidalrummet - spindelvävshinnan - och pia mater som omger hjärnan. Symtomen kan inkludera svår huvudvärk med snabbt debut, kräkningar, minskad medvetandenivå, feber och ibland kramper. Nackstelhet eller nacksmärta är också relativt vanligt. Hos ungefär en fjärdedel av inträffar en liten blödning med övergående symtom inom en månad före en större blödning. SAH kan uppstå som ett resultat av ett skalltrauma eller spontant. Vanligast är från ett brustet cerebralt aneurysm. Riskfaktorer för spontana blödningar är högt blodtryck, rökning, ärftlighet, alkoholism och kokainmissbruk. I allmänhet kan diagnosen fastställas genom en datortomografi av huvudet om den görs inom sex timmar efter symtomdebut. Ibland krävs också en lumbalpunktion som vid en subaraknoidalblödning kan påvisa xantokromi. Efter bekräftad diagnos utförs vanligtvis ytterligare tester för att fastställa den bakomliggande orsaken. Behandling sker genom omedelbar neurokirurgi eller endovaskulär coiling, d.v.s. att kärlet lagas inifrån med hjälp av radiografi. Mediciner som labetalol kan behövas för att sänka blodtrycket tills behandling kan ske. Insatser för att behandla feber rekommenderas också. Nimodipin, en kalciumkanalblockerare, används ofta för att förhindra . Rutinanvändningen av mediciner för att förhindra ytterligare epileptiska kramper är av oklar nytta. Nästan hälften av personer med SAH på grund av ett underliggande aneurysm dör inom 30 dagar och ungefär en tredjedel som överlever har kvarstående svårigheter. Mellan tio och femton procent dör innan de når sjukhus. Spontan SAH förekommer hos cirka en av 10 000 personer per år. Kvinnor är oftare drabbade än män. Även om förekomsten ökar med ålder, är cirka 50 % av de insjuknade personerna under 55 år . SAH är en form av stroke och omfattar cirka 5 procent av alla stroke. Kirurgi som behandlingsmetod för aneurysm introducerades på 1930-talet. Sedan 1990-talet behandlas dock de flesta aneurysm med en mindre invasiv procedur som kallas endovaskulär coiling, vilket utförs genom att aneurysmet tätas inifrån blodkärlet med hjälp av radiologisk intervention.