efterträdandet av Muhammed

Efterträdandet av Muhammed som ledare för det muslimska samfund som denne hade grundat på Arabiska halvön under första hälften av 600-talet hade ett händelseförlopp som gav upphov till att muslimerna blev uppdelade i två grenar – den sunnitiska och den shiitiska, en uppdelning som ännu består. De muslimer som tog fasta på de världsliga budskapen i profetens förkunnelse och som stödde sig på sunna vann valet av efterträdare och styrde valet av de tre första kaliferna. De som emellertid såg Muhammed främst som religiös ledare var samlade i ett parti (shia) och ville att Muhammeds egna släktingar skulle överta ledarskapet. Under tidernas lopp uppstod mellan de båda motsatta parterna en väsentlig skillnad även med avseende på vissa bland de viktigaste troslärorna inom islam. Enligt sunniterna var Abu Bakr den rättmätige ledaren över muslimerna då han valdes till kalif i ett rådslag i Saqifa. Enligt shiaislam var Ali ibn Abi Talib den rättmätige ledaren efter profeten enligt kungörandet i Ghadir Khumm. Efter de två efterföljande kaliferna Umar ibn al-Khattab och Usman ibn Affan utsågs Ali till ny kalif. Efter hans död 661 efterträdde Hasan ibn Ali honom politiskt sett, och enligt shiiter även religiöst sett. Efter cirka sex månader slöt han dock ett fredsavtal med Muawiya ibn Abi Sufyan i vilket det stod att Muawiya skulle ha politisk makt så länge som han inte valde sin egen efterträdare. Muawiya bröt mot avtalet och valde ut sin son Yazid som sin efterträdare, vilket utgjorde början på umayyaddynastin. Sunniterna som ansåg att den som hade den politiska makten var efterträdare till profeten, accepterade Muawiya som kalif utan förbehåll. Hasan och hans broder Husayn ibn Ali fortsatte att vara de religiösa ledarna enligt shiiterna. Enligt tolvshiiterna var de tolv imamerna (Ali, Hasan, Husayn och nio ättlingar till Husayn) Muhammeds rättmätiga efterträdare, vare sig de hade den politiska makten eller inte. Vid Muaviyas död gjorde Husayn anspråk på kalifatet, men han och hans anhängare dödades i massakern vid Karbala av Yazids trupper och denne säkrade därvid umayyadernas fortsatta politiska makt över kalifatet. Utöver dessa två grenar har även många andra åsikter formats gällande efterträdandet av profeten.