Damaskering

Damaskering eller mönstervällning är en avancerad smidesteknik där man sammanfogar flera lager av olika järn- och stålkvalitéer i syfte att erhålla en klinga eller ett blad som har både stålets skärpa och järnets seghet. Om det färdiga föremålet etsas framträder mönstret på ytan. Damaskering är främst känt från vikingatida och japanska klingor. Dagens kniv- och svärdssmeder använder och utvecklar fortfarande tekniken. Damaskering går till så att man tar två eller flera stålstycken med olika kolhalt (där något av dem är mjukt och segt medan ett annat är hårt och sprött). Dessa värmer man upp (med borax eller dylikt emellan för att skydda mot oxidering) och väller samman genom att smida/slå på dem när de uppnått välltemperatur. När de olika stålbitarna gått samman till ett homogent stycke kan man bearbeta det på olika sätt för att få fram olika mönster. Exempelvis kan det sträckas ut, vikas och vällas ihop på nytt för att få fler och tunnare lager. Det kan även smidas ut till en lång stång som sedan vrids. För varje varv stången vrids uppstår ett X-mönster i stångens centrum. För att kunna se de mönster som smidits etsas stålet i t.ex. saltsyra. På grund av de olika kolhalterna påverkas det ena stålet mer av syran och en relief uppstår. Det stålet som påverkas mest av syran brukar uppfattas som mörkare, medan det motståndskraftiga stålet framträder som ljusa, blanka strimmor. Damaskering förekom främst vid tillverkning av blankvapen och pipor till musköter. Även japanska svärd, katana, är tillverkade på liknande sätt, även om man där inte brukar tala om damaskenerstål. I Sverige har damaskering aldrig varit särskilt spridd, men förekom på en del exklusivare hagelgevär av Husqvarnas tillverkning.