apoptos

Also known as GO:0006915, apoptotic cell death, apoptotic programmed cell death, apoptosis, programmed cell death by apoptosis

funktion i celler som gör att de väljer att dö när det verkar vara till fördel för den flercelliga organismen

AI overview

Apoptosis is a natural process in which cells in your body deliberately self-destruct through a series of internal chemical signals, resulting in characteristic changes like cell shrinkage and the breaking apart of the cell's DNA. This programmed cell death is essential for life—healthy adults lose between 50 and 70 billion cells daily through apoptosis, making it a normal and necessary part of how living organisms maintain themselves.

AI-generated from the Wikipedia summary — may contain errors.

Key facts

Anatomy.Name: Apoptosis
Anatomy.Image: Apoptosis DU145 cells mosaic.jpg
Anatomy.Caption: An etoposide-treated DU145 prostate cancer cell exploding into a cascade of apoptotic bodies. The sub images were extracted from a 61-hour time-lapse microscopy video, created using quantitative phase-contrast microscopy. The optical thickness is color-coded. With increasing thickness, color changes from gray to yellow, red, purple and finally black. />See the video at The Cell: An Image Library
Anatomy.Width: 306

via Wikipedia infobox

Research

637,440 papers

Apoptotic process in cystic fibrosis cells.ReviewApoptosis : an international journal on programmed cell death · 2013Soleti R, Porro C, Martínez MCDOI: 10.1007/s10495-013-0874-y
Apoptotic cell removal.ReviewCurrent biology : CB · 2001

Article · Svenska

Apoptos eller programmerad celldöd är ett sätt för celler i organismer att på ett kontrollerat sätt begå självmord utan att skada sin omgivning, till skillnad från den mer kaotiska nekrosen. Vid apoptos tar cellen emot signaler som bland annat leder till att cellkärnan fragmenteras, cytoskelettet bryts ner och plasmamembranet förändras så att cellen kan fagocyteras av omgivande celler utan att det uppstår en inflammation. Processen är evolutionärt väl bevarad mellan olika arter; den upptäcktes i rundmasken Caenorhabditis elegans av Sydney Brenner, H. Robert Horvitz och John E. Sulston som 2002 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Abstract from DBpedia / Wikipedia · CC BY-SA